Aktuella projekt

De nya svenskarna

Med utgångspunkt från att Sverige har förvandlats från ett stort utvandrarland till ett stort invandrarland arbetade Lär för livet/Läsrörelsen fram projektet ”De nya svenskarna” som bygger på goda exempel och utarbetade metoder kring integration och lärande.

I projektet har olika delprojekt ingått. Ett är det stora ljudboksprojektet med Astrid Lindgrens egen inläsning av "Mio min Mio" som 1 300 barn i 42 förskoleklasser - i de 12 invandrartätaste kommunerna - arbetade med och fick som en personlig gåva. 18 gästpedagoger rekryterades till detta projektet. Ett annat projekt var ”Små barns värdegrund” som genomfördes i nära samarbete med Forum för levande historia. Till grund för det senare projektet låg boken "Ensammast i världen". En bok som också ingick Bok-Happy Meal på McDonald’s hösten 2004.

Projektet De nya svenskarna fick till att börja med stöd av Tjänstemännens bildningsverksamhet/TBV. En inventering av goda exempel på integration och lärande gjordes. Exempel som tog upp det faktum att många av de nya svenskarna är mycket välutbildade men kan ha svårt att komma in i det svenska samhället och andra exempel som visade att det går att via annorlunda lärformer förmedla kunskap och lärande och en delaktighet i arbetslivet till människor som i grunden har en låg utbildning. Ett exempel var Kunskapsutveckling för somalier i Rinkeby. Under den inledande fasen 2004 arrangerades två konferenser och skriften ”Möten – en inspirationsbok om integration” med 13 reportage togs fram i samarbete med Gleerups Utbildning.

En reaktionsgrupp bildades med personer med stor kunskap om integration. Gruppen bestod av företagaren Imran Ahmad, forskningsledaren Nihad Bunar, författaren Dilsa Demirbag-Sten, filmregissören Agneta Fagerström Olsson, universitetsadjunkten Qarin Franker, bokförläggaren Massood Mafan, dåvarande riksdagsledamoten Nyamko Sabuni och läraren Sonia Sherefay.

Ljudboksprojektet Mio min Mio

När vi närmade oss det svårbemästrade projektet De nya svenskarna var det varit en självklarhet för oss att även små barn skulle ingå i projektet. Den allt mer etablerade ljudboken var och är här en stor tillgång i arbetet med de nya svenskarna, till skillnad från den stora mängd av talböcker som av upphovsrättsliga skäl inte finns att tillgå för invandrare utan enbart för människor med olika funktionshinder. Vi ansökte därför om medel från Allmänna arvsfonden för att göra ett ljudboksprojekt, med Astrid Lindgrens egen inläsning av "Mio min Mio". Hypotesen var att det i hög grad går att lyssna sig till ett språk.

Både bland förskollärare i den ordinarie personalen och bland gästpedagogerna fanns reaktioner på valet av ”Mio min Mio”, att det språkligt och tematiskt var en för avancerad bok för barn i förskoleklasser. Efter upptakten på Gällöfsta Herrgård & Konferens, där Susanna Ekström och Fia Andersson kom med förslag på hur arbetet med boken kunde läggas upp blev gästpedagogerna övertygade om att det gick att genomföra. De inspirerades att på olika sätt närma sig berättelsen och använda sig av text, bild och ljud. När de sedan kom ut i klasserna lyckades de få med sig personalen på samma sätt.

”Vi trodde att det skulle bli alldeles för svårt för våra 6-åringar med denna bok. Språket är svårt och mycket poetiskt och innehållet är så starkt med kampen mellan det goda och det onda men eftersom vi hade sagt ja skulle vi naturligtvis genomföra det.

Så fel vi hade!! Språket är svårt och innehållet är starkt och tack vare det fascinerades inte bara barnen och vi lärare av sagan utan även syskon och föräldrar som lyssnade hemma. Språkträningen fick stor genomslagskraft med hjälp av ljudboken,”

(En av lärarna som deltog i projektet)

Under arbetet med de olika delarna av projektet De nya svenskarna kändes det allt viktigare att närma sig frågan Hur tillägnar man sig ett nytt språk?. Vi tänkte oss då från många olika utgångspunkter och olika bakgrund som kön, ålder och social tillhörighet men även utifrån Läsrörelsens ursprungstanke med tillgången till ett språk som en grundläggande demokratisk rättighet.

En inventering gjordes under 2005 av personer med olika erfarenheter inom området – forskare och andra – och över organisationer och myndigheter som borde ingå i projektet.

Ljudboksprojekt för barn och vuxna

Den allt mer etablerade ljudboken är enligt vår mening en stor tillgång för de nya svenskarna.

Resultatet i de förskoleklasser som arbetade med ljudboken av "Mio min Mio" menade vi var så intressant att det borde få en fortsättning under 2006 när barnen gick i årskurs 1 och 2.

Vi räknade realistiskt med att pedagogerna borde ha en möjlighet att arbeta i 40 av klasserna, dvs i två tredjedelar av de grupper som deltog i den första omgången. Denna gång var tanken att de skulle arbeta 15 timmar med barnen och 25 timmar med förberedelser, samtal med barnens lärare, reflektion och utvärdering. Totalt 40 timmar per grupp.

Vi menade också att arbetet med ljudböcker är ett effektivt sätt att lära sig språket för vuxna nya svenskar. I denna del samarbetade vi med Bonnier Audio och valde tillsammans med dem ut ett litet urval med inte alltför komplicerade skönlitterära böcker av författare som har ett bra språk och där böckerna är inlästa av skådespelare med ett tydligt uttal.

Vi erbjöd Sfi-klasser i Stockholm, Göteborg och Malmö att delta i projektet. Efter intresseanmälan valde vi ut fyra klasser i Stockholm och två i vardera Göteborg och Malmö. Totalt blev det 200 elever. Varje elev har får en ljudbok som personlig gåva.

Pedagoger med vana att arbeta med ljudböcker har deltagit i lärarinstruktioner och funnits som bollplank för lärarna. Arbetet kommer också att sammanfattas i en skrift.

En intern konferens inför det fortsatta arbetet med "Mio min Mio" anordnades våren 2006.

Våren 2006 arrangerades också projektets inledande konferensen ”Hur tillägnar man sig ett nytt språk? – En konferens om nya svenskars möjligheter att göra svenska språket till sitt” i samverkan med Myndigheten för skolutveckling och Lärarförbundet. Med konferensen ville vi lyfta fram goda exempel på språkutvecklingsarbete och framtidens lösningar för språkinlärning. Vi samlade forskare inom pedagogik och svenska som andraspråk, visionärer kring nya hjälpmedel för språkundervisning, lärare och skolledare med erfarenhet av språkutvecklingsprojekt samt skribenter och opinionsbildare vilka själva erövrat svenskan som andraspråk. Alla medverkande har olika infallsvinklar till frågan om hur tillgången till ett språk ska kunna göras till en självklarhet för alla invånare i Sverige.

Två citat från gästpedagoger som arbetat med ”Mio min Mio” under fas 1:

”Ju svagare barnen var språkmässigt, desto tydligare kunde man se positiva effekter. Lärarna förvånades!”

”Barnen har vågat och kunnat göra fantastiska sagor tillsammans och det är en viktig del av barns språkutveckling.”

Sakkunniga i barndelen av ljudboksprojektet fas 1 och 2 är Fia Andersson och Susanna Ekström – vid institutionen för individ, omvärld och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Sakkunniga i Sfi-delen är Lena Hult, utbildningsledare på Västerorts Vuxengymnasium i Tensta och Maria Öhman och Lisa Högberg som bägge, som lärare på olika gymnasieprogram i Luleå och i lärarfortbildningar arbetat med att stärka skönlitteraturens roll i undervisningen.

Projektledare är Elisabet Reslegård.

Citat från de sakkunniga för Sfi-projeket:

”Trots alla svårigheter är det roligt att inblandade pedagoger verkar positiva till att använda ljudböcker och skönlitteratur vid språkinlärning.”

”Vi är imponerade av lärarnas arbete och förmåga att inspirera eleverna och hitta positiva bitar att utveckla trots alla hinder. Detta gäller för alla utvärderingar vi läst. De har också alltid hittat intressanta och innovativa lösningar på problemen.”

Arenan McDonald's

Hösten 1998 inledde Föreningen Läsrörelsen, Svenska McDonald’s och Munkedals pappersbruk diskussioner om hur vi gemensamt skulle stimulera barns läsande. Detta resulterade drygt två år senare i att 1,2 miljoner barn- och ungdomsböcker ingick i Happy Meal och en annan måltid på McDonald’s alla restauranger under fyra veckor i januari och februari 2001. En av böckerna var Lennart Hellsings och Poul Ströyers "ABC". Denna insats för att öka barns läsande var en i den långa rad av läsfrämjande aktiviteter som ingick i Läsrörelsen vid starten 2000/2001.

Detta följdes av ytterligare två kampanjperioder med vardera en miljon CD ROM-spel kring lärande och lek för barn under 2002 och 2003.

Under 2004 ingick återigen 500 000 bilderböcker (denna gång på temat Lek och integration) i Happy Meal på alla McDonald’s restauranger. 2005 ingick 600 000 bilderböcker, 2006 ingick 500 000 bilderböcker, 2007 ingick sammanlagt 900 000 böcker i in blandning av bilderböcker och läsa lätt böcker, 2008 ingick 900 000 bilderböcker och 2009 ingår 920 000 barn- och bilderböcker i Happy Meal.

Totalt har 46 titlar av 44 upphovsmän distribuerats i en upplaga av 5,5 miljoner böcker mellan åren 2001 och 2009.

Böckerna har under alla år valts av barnboksexperten Marianne von Baumgarten-Lindberg som sitter i Läsrörelsens styrelse.

Projektledare från Läsrörelsens sida är Elisabet Reslegård.

Barn- och bilderböcker i Happy Meal på Mcdonald's

2001 (1,2 miljoner böcker)

ABC av Lennart Hellsing och Poul Ströyer

Mamma Mu gungar av Jujja och Thomas Wieslander och Sven Nordqvist

I morgon när kriget kommer av John Marsden

Sanning eller konsekvens av Annika Thor

Sixten av Ulf Stark

2002 (1 miljon)

Dataspel om lek och lärande

2003 (1 miljon)

Dataspel om lek och lärande

2004 (500 000 böcker)

Ensammast i världen av Magda Eggens och Tord Nygren

Kråke på brandstationen av Marie Bosson Rydell och Jessica Lindholm

Kråkes lekbok av Marie Bosson Rydell och Jessica Lindholm

Pappa är sjuk, sa Lilla Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg

Pappa polis av Laura Trenter, inläst av henne själv i ljudboksversion

Julian och Jim av Laura Trenter, inläst av henne själv i ljudboksversion

2005 (600 000 böcker)

Var är långe farbrorn? av Inger och Lasse Sandberg

Den fula ankungen av H C Andersen och Anna Friberger

Husdjur av Anna Hjalmarsson och Ylva Brännlund

Pelles ficklampa av Jan Lööf

2006 (500 000 böcker)

Morfar är sjörövare av Jan Lööf

Kråke i skogen av Marie Bosson Rydell och Jessica Lindholm

Tummens mamma slutar röka av Inger och Lasse Sandberg

Billy i skolan av Birgitta Stenberg och Mati Lepp

Lilla Anna och de magiska fröna – tvåspråkig: svenska/arabiska – av Inger och Lasse Sandberg

2007 (900 000 böcker)

Boken om bagar Bengtsson av Lennart Hellsing och Poul Ströyer

Mulle Mecks första bok: Snickra av George Johansson och Jens Ahlbom

ABC-Boken av Jan Lööf

Tummens resa av Inger och Lasse Sandberg

Nasse hittar en stol av Sven Nordqvist

Min skattkammare , en specialutgåva med en samling av sagor, verser och sånger av Marit Törnqvist, Jan Lööf, Bröderna Grimm,

Lennart Hellsing, Poul Ströyer, Charlotte Ramel, Sven Nordqvist, Anna Höglund, Ingela P Arrhenius, Jujja och Thomas Wieslander

Hemliga kompisar av Helena Bross och Christel Rönns

Fullt med flugor i klassen av Ulf Stark och Mati Lepp

Pippi flyttar in – tvåspråkig: svenska/somaliska – av Astrid Lindgren och Ingrid Vang Nyman

2008 (900 000 böcker)

ABC-resan av Elsa Beskow

En stjärna vid namn Ajax av Ulf Stark och Stina Wirsén

Den flygande trumman av Lennart Hellsing och Poul Ströyer

Tutu och tant Kotla av Gunna Grähs

Castor syr av Lars Klinting

Tummen tittar på natten av Inger och Lasse Sandberg

Ludde och telefonen av Ulf Löfgren

Så gör prinsessor av Per Gustavsson

Mamma Mu åker rutschkana – tvåspråkig: svenska/persiska – av Jujja och Thomas Wieslander och Sven Nordqvist.

2009 (920 00 böcker)

Ägget av Lennart Hellsing och Fibben Hald

Hurrraa!! Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt

Kan du vissla Johanna av Ulf Stark och Anna Höglund

Mulle Mecks Biltvätt av George Johansson och Jens Ahlbom

I Skymningslandet av Astrid Lindgren och Marit Törnqvist

Rakel och kapten Snorfinger av Martin Widmark och Britt Stärnehäll

Spinkis och Katta av Lasse Anrell och Mati Lepp

Sifferboken av Jan Lööf

Utbildning och arbete trots dyslexi

Föreningen Läsrörelsen och Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden drev sedan 2003 projektet Utbildning och arbete trots dyslexi som slutredovisades till Allmänna arvsfonden under 2007. Ett stort arbete återstod dock med att färdigställa en bok, byggd på omfattande intervjuer med de 40 människor med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som ingått i projektet. En ansökan om ytterligare en period för att kunna färdigställa boken inlämnades därför till Arvsfonden och beviljades. Två böcker kommer utifrån projektet att ges ut under 2010 av BTJ Förlag. Författare är Ulla Föhrer och Eva Magnusson.

Tanken med projektet var att samla information och utveckla kunskap om varför somliga klarar sig bättre än andra trots stora läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och vilka positiva erfarenheter det är som hjälpt dem genom skoltiden och gör att de går vidare till högre studier, kvalificerade yrkesutbildningar eller ett i övrigt fungerande vuxenliv. Med ökad kännedom om vilka faktorer som är avgörande menar vi att skolmiljön kan förbättras, liksom bemötandet av och förståelse för dem som inte läser och skriver på den nivå som krävs i dagens samhälle. Att beskriva hur människor lyckas menar vi också är viktigt för att ge andra med liknande svårigheter positiva förebilder.

Projektet drevs av Föreningen Läsrörelsen och Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden i samarbete med Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Föräldraföreningen för dyslektiska barn (FDB), Hjälpmedelsinstitutet, Specialpedagogiska Institutet och Svenska Dyslexiföreningen.

Rekrytering av intervjupersoner – dvs. av vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi – som har varit villiga att låta sig intervjuas och testas. Dessa rekryterades genom personliga kontakter, främst bland medlemmar inom FMLS och med hjälp av lärare på dyslexilinjerna på folkhögskolan i Härnösand och på KomVux i Gävle samt genom förmedling av studievägledare på högskola och universitet i Stockholm och Lund. De intervjuade varierade i ålder från 20 till 67 år med en ganska jämn fördelning mellan kvinnor och män. Den geografiska spridningen var stor, med deltagare från Stockholmstrakten, Sundsvall, Härnösand, Gävle och Lund. Detta innebär bland annat att deltagarna hade erfarenhet från olika typer av skolor, allt från storstadsskolor med speciella läsklasser till små skolor på landet utan speciallärare. Även yrkesmässigt var det stor variation i den intervjuade gruppen. Där fanns till exempel lärare, svetsare, barnskötare, datatekniker, byggnadsarbetare, fotograf, kulturgeograf, civilekonom, egna företagare, arbetsförmedlare, läkare, sjöman. Det fanns också studerande från så olika nivåer som folkhögskola, KomVux, högskola och universitet.

Många uttryckte en önskan om att hjälpa yngre personer med dyslexi genom att dela med sig av sina erfarenheter. Det var också med påfallande stor generositet de intervjuade berättar om sina liv och inte heller tvekade att ta upp upplevelser som varit, och fortfarande visar sig vara, mycket smärtsamma. Av kommentarerna efteråt framgår att intervjuerna varit givande även för de intervjuade själva genom att de fått nya insikter och blivit medvetna om sådant de inte tänkt på tidigare. Något förvånande kom sådana kommentarer även från personer som yrkesmässigt arbetar med dyslexifrågor och med information inom området.

De 40 intervjuerna skrevs ut och blev ett omfångsrikt material på närmare 2 500 sidor.

Vad som visat sig vara mest betydelsefullt för varje individ för att klara skola, utbildning och arbete är ett komplicerat samspel mellan ett flertal faktorer som: individens sätt att reagera på sina svårigheter och att förhålla sig till dem, individuella egenskaper, vilka krav som ställs på läs- och skrivförmågan, omgivningens sätt att reagera på och kunskap om svårigheterna, vilket stöd som erbjudits och hur det tagits emot, strategier som utvecklats.

Föreläsningar har hållits om projektet och artiklar har skrivits, något som visar det stora intresse som finns för arbetet:

I den ansökan som inlämnades till Arvsfonden 2008 framhölls vikten av att föra ut de kunskaper som kommit fram i en bok riktad till framför allt personer med läs- och skrivsvårigheter, genom att ge dem positiva förebilder att identifiera sig med. Boken vänder sig också till anhöriga och vänner men även till andra som kommer i kontakt med läs- och skrivsvårigheter i sin utbildning eller i sin yrkesutövning som lärare, speciallärare, logopeder, psykologer, kuratorer, syo-konsulenter, personalvårdare, arbetsförmedlare eller handläggare på AMI.

Två böcker kommer utifrån projektet att ges ut under 2010 av BTJ Förlag. Den andra boken innehåller en sammanställning av de 40 intervjuerna. Författare är Ulla Föhrer och Eva Magnusson.

För idé och genomförande av projektet står Ulla Föhrer, logoped och medicine hedersdoktor vid KI och Eva Magnusson, logoped och FD.

Projektledare är Elisabet Reslegård.

Pilotprojektet

BERÄTTA, LEKA, LÄSA

Hösten 2008 ansökte och beviljades Läsrörelsen medel från Kulturdepartementet för att arbeta metodiskt med ett pilotprojekt som aktivt når föräldrar med kunskapen att språkstimulans ska börja tidigt och att bra barnböcker är en lustfylld start för ett fortsatt läsintresse. Målgruppen är barn i åldern 0-3 år och deras föräldrar i en inte allt för stor kommun. Läsrörelsen tillfrågade därför Strängnäs, som vi visste bedrev ett intressant läsfrämjande arbete bland små barn.

Under 2009 arbetar Läsrörelsen tillsammans med utbildnings- och kulturkontoret i Strängnäs kommun med pilotprojektet BERÄTTA, LEKA, LÄSA. Samarbetet sker genom förskolor, öppna förskolor och bibliotek och utgår från familjen. Till detta kopplas också andra kulturaktiviteter riktade till små barn.

Vid besök på biblioteket får de 1 600 små barnen under hösten en egen bok som gåva. Tre bilderböcker finns att välja mellan: "Här dansar Herr Gurka" av Lennart Hellsing och Poul Ströyer, "Hur gick det sen?" av Tove Jansson och "Kanel och Kanin dikter om kroppen" av Ulf Stark och Charlotte Ramel. Förskolepersonalen väljer en av böckerna som de arbetar med under hösten.

En skrift har tagits fram av barnboksexperten Marianne von Baumgarten-Lindberg med en grundläggande artikel av förskolläraren och litteraturpedagogen Susanna Ekström om hur förskolepersonalen kan arbeta med de tre böckerna. I en annan artikel intervjuas lektorn i didaktik Elisabeth Björklund, utifrån sin purfärska avhandling ”Att erövra litteracitet – Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan”. Skriften är också tänkt att användas av föräldrarna.

Två inspirations- och fortbildningskonferenser har arrangerats för all personal som arbetar med de yngsta barnen i Strängnäs kommun.

Strängnäs bibliotek prioriterar barn upptill tre år under hösten med barnteatrar, sagostunder och annat. Biblioteket utgår från gåvoböckerna för att också kunna erbjuda andra pedagogiska hjälpmedel till förskolorna.

Sakkunniga i projektet är barnboksexperten Marianne von Baumgarten-Lindberg som sitter i Läsrörelsens styrelse och Susanna Ekström, litteraturpedagog och tidigare universitetsadjunkt inom lärarutbildningen med huvudsaklig inriktning mot förskolan.

Projektledare är Elisabet Reslegård.