Läsrörelsen
Den ideella föreningen Läsrörelsen bildades i februari 1999. Läsrörelsens första kampanj som också kallades Läsrörelsen startade på Bok & Bibliotek i Göteborg i september 2000 och tog som motto ”Ge dina barn ett språk”, som nu är föreningens motto. Bakgrunden var dels rapporter om föräldrars sjunkande läsningen för sina små barn, dels en OECD-rapport som visade att vuxna svenskar hade en bristande läs- och skrivförmåga. Initiativtagare var Elisabet Reslegård och Bengt Westerberg som samarbetat under Dyslexikampanjen och idégivaren Kerstin Lööv. Kampanjen Läsrörelsen pågick från hösten 2000 till våren 2002.
Läsrörelsens andra landsomfattande kampanj kallad Lär för livet, invigdes på Bok & Bibliotek i Göteborg i september 2002. Kampanjen fortsatte under 2005 och även i viss mån under 2006. Lär för livet handlade om lärandets olika aspekter. Nyckelordet var nyfikenhet.
Läsrörelsen bedriver verksamhet även efter att den andra kampanjen är slutförd, både i projektform och allmänt kring läsfrämjande under mottot ”Ge dina barn ett språk”.
Läsrörelsens styrelse
Elisabet Reslegård (ordförande)
Barbro von Schoenberg (sekreterare)
Marianne von Baumgarten-Lindberg
Susanna Ekström
Siv Hågård
Göran Hägg
Lars-Erik Klason
Ulf Stark
Bengt Westerberg var ordförande 1999-2003 och är i dag hedersordförande
Siv Hågård var ordförande 2003-2008
Föreningen Läsrörelsens motto
Ge dina barn ett språk
Föreningens första kampanj kallades även den Läsrörelsen och tog som sitt motto våren 2000 ”Ge dina barn ett språk”, som nu är föreningens motto.
Bakgrunden till mottot ”Ge dina barn ett språk” var den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn under många år. När den s k Barnbarometern hösten 2001 redovisade sin vartannat år återkommande mätning hade siffrorna för första gången på 15 år vänt. Det genomsnittliga läsandet bland småbarnsföräldrar hade gått från 67 % till 70 % och bland korttidsutbildade föräldrar hade antalet gått från 52 % till 65 %, vilket i den senare gruppen var ett trendbrott.
Vid den mätning som publicerades hösten 2003 hade siffrorna generellt gått upp till 74 % och bland korttidsutbildade hade det stigit till 73 %. Dvs. andelen småbarnsföräldrar som läser för sina barn hade ökat med totalt 7 % på fyra år och andelen korttidsutbildade föräldrar som läste för sina småbarn hade under samma period ökat med 21 % (denna del av mätningen 2003 var inte statistiskt säkerställd p. g. a. att antalet korttidsutbildade har sjunkit i samhället).
Den mätning som publicerades under hösten 2005 visar samma tendenser som mätningarna 2001 och 2003, dvs generellt ligger siffran kvar på 74 % . Utom i gruppen högutbildade småbarnsföräldrar där läsningen för barnen sjunkit med 11 %, från 83 % till 74 %.
Läsrörelsens bakgrund
Läsrörelsen vänder sig till alla åldrar och ser språket som en förutsättning för demokrati.
Bakgrunden till bildandet av Läsrörelsen 1999 var den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn under många år. När den s k Barnbarometern hösten 2001 redovisade sin vartannat år återkommande mätning hade siffrorna för första gången på 15 år vänt. Det genomsnittliga läsandet bland småbarnsföräldrar hade gått från 67 % till 70 % och bland korttidsutbildade föräldrar hade antalet gått från 52 % till 65 %, vilket i den senare gruppen var ett trendbrott.
En annan bakgrund till Läsrörelsen var den OECD-undersökning som kom i slutet av 1990-talet och visade att 25 % av de vuxna svenskarna inte kom upp i den läs- och skrivförmåga som krävs när man går ut grundskolan. En uppföljande studio visade att 20 % av de unga vuxna (18-25 år) inte kom upp i den förmåga som krävs och att var fjärde i den gruppen var arbetslösa vid 20 års ålder mot var fyrtionde bland de övriga unga vuxna.
Läsrörelsen byggde vidare på mycket av det som gjorts av läsfrämjande insatser men arbetade och arbetar vidare på många nya sätt och på många nya arenor.
Föreningen Läsrörelsens första styrelse bestod av styrelseordförande Bengt Westerberg, tidigare partiledare och socialminister, Elisabet Reslegård, kampanjledare med Dyslexi- och Psykekampanjerna bakom sig, Ingemo Bonnier, redaktör med mångårig erfarenhet från bokförlag, Siv Hågård, tidigare bibliotekskonsulent på Statens kulturråd, Mats Jämterud, med stor erfarenhet av ungdomskultur, Tina Lindemalm, tidigare ordförande i Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Kerstin Lööv, ursprunglig idégivare till Läsrörelsen och redaktör för tidningen Skolledaren och Kurt Stern, tidigare chef för ABF Stockholm och ABF-huset.
Tidigt adjungerades barnboksexperten Marianne von Baumgarten-Lindberg till styrelsen.